lovemakesyoublind

Har inte bloggat på några dagar nu eftersom det har hänt massor med grejor under helgen och igår..
Är trött på människor som ska klaga på andra när dom inte vet själva grunden. Läste runt på facebook och såg massor med inlägg om hur de inte förstår hur ungdomar kan vara så respeklösa mot deras föräldrar. Är man respektlös mot föräldrarna är det f*n nått som har hänt! Döm inte personer eller händelser du inte vet någonting om, du ska vara glad över att det inte är du som behöver vara "respektlös" mot dina föräldrar - alla har det inte lika bra som dig.
Det är många som tror de vet mycket om mig när det egentligen är min "falska" sida dom känner. Jag har alltså två personligheter tackvare det som har hänt i mitt liv. Jag kan inte visa mitt rätta jag till alla människor runt om mig eftersom jag är rädd för att bli sårad igen. Jag har försökt att vara stark och det funkar ibland, men ibland är det för svårt och då vill jag oftast bara stanna hemma och sitta i badkaret och gråta. (Kanske låter konstigt men jag känner mig trygg när jag sitter där). Citaten/påståendena "What doesn't kill you makes you stronger", "blixten slår aldrig ner på samma ställe" är inte helt sanna för vissa personer. Blixten kan slå ner på samma ställe om man har otur, det som inte dödar dig kan såra dig tills du mår så dåligt att du inte orkar längre.
Jag kan inte säga att jag har det lika svårt som vissa andra men jag har det betydligt mycket svårare än de personerna som tycker att ett gräl med mamma är svårt och börjar gnälla om det.

Det som hände i helgen var inte så super stort men jag mådde ändå dåligt utav det.
Min syster har bråkat med mina föräldrar ganska ofta det här året och det har känt som om det har varit tredje världskriget hos oss. Anyway.. Dom bråkade om någonting och ja det blev till värsta grälet. Det sluta med att Sandra ringde polisen. Det är inte första gången de har varit hos oss pga. familjebråk som går över styr. Under den tiden bråkade jag även med pojkvännen men det är en helt annan historia. Jag är trött på alla bråk, kan inte förklara men de gör så att jag mår jävligt dåligt.
Blev även jävligt sur på mamma igår - vi skulle åka och hämta våra pass eftersom vi skulle åka till Kanada i sommar. Hon ringde medans jag var och duschade och sa åt Sandra att säga till mig att vi behövde göra oss i ordning och vara klara när hon kom hem för vi var tvugna att skynda. Men såklart sa hon inget till mig så mamma blev ju super sur när hon kom hem eftersom jag inte var klar. Men när vi väl satt i bilen och hade hämtat pappa så kom mamma på att hon inte hade papprena med sig och då åkte vi hem istället. Sen började hon skylla allting på mig - att allt var mitt fel och jag äntligen fick som jag ville (alltså att jag typ aldrig hade velat åka till Kanada och att jag hade gjort det här med flit) och det var liksom jag som verkligen ville åka dit i sommar! Det gjorde så att jag verkligen blev arg på henne och började skrika på henne..
Det dåliga med mig är när jag verkligen blir arg (inte många som har sett mig arg) så är jag elak och slutar inte förens personen jag "bråkar" med låter mig vara i fred och att jag sedan får världens sämsta samvete efteråt. Jag önskar att jag inte sa några av sakerna till henne igår eftersom hon är min mamma. Men ändå känner jag att det är hon som borde säga förlåt. Jag har alltid känt att hon inte vill att jag ska vara lycklig och att hon gör allt för att förstöra för mig när jag verkligen är lycklig, som med att jag ville åka till Kanada för att vara med William.

Det här är bara det som har hänt under helgen och det får mig att må skit, det som har hänt under hela mitt liv gör så att jag mår ännu sämre.
Jag vill/orkar inte änns gå till skolan längre eftersom jag blev mobbad i grunskolan utav några killar och nu händer det igen. Trodde människorna som går på gymnasiet skulle vara lite mognare än de idioterna jag gick med i grundskolan men tydligen så ändrar idioter aldrig på sig. Har alltid blivit retad för mitt utseende och min vikt. Någonting jag har kämpat med länge nu och det stör mig när någon ska kommentera ens utseende när det inte är det viktigaste som finns här i världen. Jag vet att man ska skita i vad såna personer säger men det blir svårare och svårare när man får höra det varje dag och när man även har fått höra det ofta från ens familj.
Varje gång mitt självförtroende är på topp ska nån förstöra det.. Just nu mår jag så dåligt att jag knappast äter, alltså jag försöker att äta så lite som möjligt, men om jag äter normalt så får jag upp det två minuter efter (inte i skolan). Är trött på att alla ska försöka trycka ner en.

Vill inte prata med kuratorn om det eftersom hon bara kommer att ringa mamma om det och jag vill inte prata med henne om mina "problem" just nu eftersom Sandra är viktigare för henne och för att mamma ändå inte skulle förstå.

---

Kommer nog inte hända så mycket idag, ska till BuP klockan 3 med syster. Vi kommer nog bara prata om henne eftersom det är hon som behöver mest hjälp (enligt allihopa), jag blir ju självklart bortglömd - som alltid.
Men ska även försöka att hinna till gymet efteråt och träna i en och en halv timma och efter det ska jag påbörja min uppsats om GMO. Kommer inte hinna göra klart en presentation till imorgon. Ska även försöka att göra något kul som kan få mig att må bättre :)
De sakerna jag hatar är inte i ordning och det är inte allt :P men ja.. jag HATAR verkligen gamla tanter som tror att de kan göra hur som hellst bara för att de är gamla, sura och deras liv inte blev som dom hade tänkt sig. Nej men sucks to be you! Ta inte ut de över alla andra!
Tänkte mest på det som hände mig och Maja igår. Jag skulle titta hur mycket pengar jag hade på kontot eftersom jag tänkte köpa hårfärg och en sak till William så att jag kan skicka iväg hans present så tidigt som möjligt. Det var en man innan oss som tog tid på sig så vi stog bara bakom honom och väntade. Helt plötsligt kommer det ut en gammal tant från apoteket (självklart APOTEKET)  och ställer sig brevid oss. När mannen är klar så springer hon fram till bankomaten.. Jag och Maja blev skit sura och började mumla skit om henne och helt plötsligt säger hon "Jag var faktiskt här innan er". JA KANSKE NÄR DU GICK FÖRBI APOTEKET FÖR 30 MINUTER SEN!

Ska försöka att hänga med på matten nu, men det blir nog ett kortare inlägg senare idag haha.